Snabbval: Trygga Idrottsmiljöer | Föräldratelefonen | SVWF Anvisningar för barn- & ungdomsidrott | BRIS stödlinje för idrottsledare | SVWFs Jämställdhetsstrategi | Hjärnskakningar | Anläggning

Trygga Idrottsmiljöer

Sexuella övergrepp är oförenliga med svensk idrotts grundvärderingar. Alla barn och ungdomar har rätt att idrotta och utvecklas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Det är utgångspunkten i Riksidrottsförbundets policy mot sexuella övergrepp, som Svenska vattenskid och wakeboardförbundet ställer sig bakom. Länk till Riksidrottsförbundets policy om sexuellaövergrepp. Som hjälp till föreningar för att skapa Trygga Idrottsmiljöer finns ett stödmaterial från SISU / RF Broschyr – Skapa Trygga Idrottsmiljöer för barn och ungdomar.

Föräldratelefonen

Riksidrottsförbundet och Rädda Barnen samarbetar kring Föräldratelefonen, en stödtelefon som fungerar som bollplank för idrottsföräldrar. Konceptet är inte nytt, men har aldrig tidigare riktat sig till idrotten. SVWF stödjer självklart Föräldratelefonen som ett hjälpmedel till att alla skall kunna få trygga idrottsmiljöer. Kontaktuppgifter finner ni på Rädda Barnens hemsida. Om Föräldratelefonen: Föräldratelefonen är ett vuxenstöd med experter på barns rättigheter och hur föräldrar kan agera i svåra situationer. Syftet med telefonen och samarbetet med Rädda barnen är att förebygga diskriminering och kränkningar inom barn- och ungdomsidrotten.

SVWF Anvisningar för barn- & ungdomsidrott

2021-01-20: Version 1.3c avspeglar de nya åldersklasserna i wakeboard bakom kabel som gäller från och med 2021-01-01 där U19-klassen blir U-18 och U15-klassen blir U-14. Version 1.3c ger även en bättre tydlighet runt åldersdefinitionen ungdom gjord av Riksidrottsförbundet. Se den nya versionen HÄR.
2020-01-05: Såsom tidigare förkunnats har ändringar avseende dispenser i Svenska Vattenskid- & Wakeboardförbundets Anvisningar för barn- och ungdomsidrott trätt i kraft 2020-01-01. Se samtliga ändringar i den senast (2020-01-05) uppdaterade versionen (Version 1.2) av dessa anvisningar som finns att tillgå HÄR.
Riksidrottsförbundets Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott bygger på Svensk idrotts verksamhetsidé samt idéprogrammet Idrotten vill. I riktlinjerna definieras ”barn” som aktiva till och med 12 års ålder och ”ungdom” som de mellan 13-20 års ålder. I riktlinjerna görs dessutom en åtskillnad mellan bredd- och elitidrott för ungdomar, däremot görs ingen sådan åtskillnad för barn då barnverksamhet alltid är att betrakta som breddverksamhet. SVWF har påbörjat arbetet med att implementera RF:s anvisningar i sin verksamhet. Införandet kommer att ske stegvis med början i Intention Resultat. Anvisningarna gäller för samtliga discipliner inom vår verksamhet, dvs. både för Wakeboard, Barfota och Vattenskidor. I SVWFs dokument Anvisningar för barn- och ungdomsidrott finns utförliga riktlinjer för tillämpning inom respektive disciplin. Från och med 2018-05-06 gäller anvisningarna för all tävlingsrelaterad verksamhet och du finner dessa anvisningar i sin helhet HÄR. Micke Michael Kjellander Sportchef SVWF 2018-05-07

BRIS stödlinje för idrottsledare

BRIS stödlinje för idrottsledare Den särskilda stödlinjen är ett samarbete mellan Bris och RF och den ska göra det tydligt att det finns stöd att få för frågor som rör barns trygghet i idrottsrörelsen. Till stödlinjen kan idrottsledare, tränare, ungdomsledare och andra som är engagerade inom idrotten ringa för att prata om oro kring ett barn. Stödlinjen har nummer 077-44 000 42 och är öppen vardagar kl 9-12 och det är Bris kuratorer som svarar.

SVWFs Jämställdhetsstrategi

Sommaren 2021 antog SVWF sin jämställdhetsstrategi. Strategin som är framtagen i jämställdhetsprojektet ska fungera som en vägvisare och checklista i förbundets arbete att bli en jämställd organisation Svenska Vattenskid – och Wakeboardförbundets Jämställdhetsstrategi

Hjärnskakningar

 Eftersom hjärnskakningar är vanligt inom idrott och även finns inom vattenskid- och wakeboardsporten är det viktigt att föreningar, funktionärer och åkare har god koll på hur man skall hantera en åkare som fått någon typ av yttre våld mot huvudet. Hjärnskakningar kan leda till bestående men med minnestörningar, huvudvärk och andra neurologiska symtom. Att många upprepade slag mot skallen kan leda till allvarliga hjärnskador är välkänt. Förbundsläkaren K-G Gravander har sammansatt riktlinjer för hur aktiva bör bedömas och hanteras vid uppkommen huvudskada/hjärnskakning och SVWF ställer sig bakom riktlinjerna och önskar att alla föreningar anammar riktlinjerna som sina egna. Så länge en drabbad åkare har symptom från hjärnskakningen skall total hjärnvila råda. Det innebär att vilan ska vara både fysisk och psykisk och man avstår från exempelvis dataspel, TV-tittande och annat till dess att symtomen borta. Rehabiliteringen skall följa ett schema, den s.k. Hjärntrappan, med en stegvis ökad belastning. Nedan finner ni dokumentation om hjärnskakningar inkluderat Hjärntrappor som anpassats för de olika disciplinerna inom vår vattensport. Hjärntrappan – Barfota Hjärntrappan – Wakeboard/Wakeskate Hjärntrappan – Vattenskidor

Anläggning

Bygga upp en anläggning

En anläggning behövs för att åka vattenskidor, wakeboard eller barfota. Vad som behövs beror på vilken av sporterna man ska utöva. I grund och botten behövs en sjö och en båt/kabelbana. Normalt vill de flesta utveckla klubben så det blir lite trevligare på anläggningen och att man kan träna de sportgrenar som ingår i föreningens verksamhet. En båtbrygga är ett ganska naturligt val av första åtgärd samt en slalombana, wakeboardbana eller liknande för respektive sport man i första hand vill satsa på.

Banor

Alla banor i sporterna har regler för mått och toleranser, om man ska arrangera en tävling måste dessa mått följas. Läs i respektive regelbok för mått på banor. Det finns oftast två sätt att göra banan på. Antingen kan man ha fasta vikter i sjön eller göra en s.k. vajerbana. En vajerbana är bra då man kanske vill flytta banan i framtiden dessutom är den säkrare vad gäller att bibehålla måtten. Vid byggnation av vajerbanan, gör man den färdig på land och kontrollerar måtten. Sedan drar man ut den i sjön och spänner upp den mot land, i andra änden sänker man en kraftig tyngd i sjön.

Brygga

En brygga behöver man ha för att starta från och att förtöja båten i, om man inte har ett båthus. En brygga kan man bygga själv om det finns någon händig i klubben. En brygga på 3 x 4 meter kan vara en lämplig storlek, för att samtidigt få den ganska stabil. Ett kraftigt regelverk i tryckimpregnerat trä, t.ex. 2 x 8 tums reglar är bra, efter att regelverket är klart lägger man trallvirke på detta. Se till att kunna få under flytblock av något slag, tunnor eller styrolit/frigolit som helst ska vara inplastat. Denna kan man sedan ha en enkel spång ut till. Ska båten förtöjas i bryggan behövs en kraftig förankring så den inte sliter sig i hårt väder.

Klubbstuga och omklädningsrum

En klubbstuga vill man förr eller senare ha, som kan kombineras med omklädning. Allt kostar som bekant och det kan dröja en avsevärd tid innan man har råd med detta. En billig lösning är att höra med byggbolag, om de har någon gammal byggbod som de kan tänka sig att sälja billigt. Den går senare att bygga ut och snygga till i takt med intäkterna. Tänk på att det behövs bygglov och ev. dispanser för att ställa upp bodar eller liknande. Vid sjöar finns något som kallas strandskydd och där är det extra hårda regler på uppförande av fastigheter, såsom klubbstuga och bryggor.

Domartorn

När man fått i ordning anläggningen så mycket att man vill kunna arrangera en tävling, så behövs det domartorn för det mesta. Dessa kan man i början bygga upp med en enkel ”Haki-ställning” och skaffa en pressenning som regnskydd. Men planerar man att ha tävlingar kanske varje år, så är det bra om man bygger något permanent. Både för att minska på arbetet med anläggningens i ordningsställande som möjligheten att få tag på domare som vill återkomma. Det finns även vissa regler var domartorn ska stå samt hur höga de ska vara. För vattenskidor bör huvuddomartornets storlek vara ca. 5 meter brett, för att 5 domare samt överdomaren ska få plats i bredd vid tricktävling. Detta är inte reglerat, men logiskt. I slalom, trick och hopp ska domartornets golv vara minimum 3 meter ovan vattenlinjen. För att kombinera huvuddomartornet i alla grenar, bör man ställa det efter reglerna för slalom, och därefter försöka om möjligt att få hoppet där det stämmer någorlunda med huuddomartornet. Trick brukar vara ganska enkelt att ställa in banan för, mitten av trickbanan utanför domartornet är bra. En annan sak att tänka på, som inte är reglerat, är avståndet från domartornet till gaten i slalom. Den bör nog inte överstiga 75 meter, det blir annars väldigt svårt att få en rättvis bedömning av gaten, speciellt vid blåsigt väder, då gate-bojarna kan försvinna i vågdalarna.